Natur och grönstruktur
Planområdet består i huvudsak av en gräsbeklädd yta med klippt gräs. Planområdet utgörs av tidigare åkermark som saknar höga naturvärden. Området saknar viktiga strukturer som äldre träd, variation i trädålder och trädslag samt stående eller liggande död ved. Därav är området homogent med lågt naturvärde som följd.
Den västra delen utgörs av en parklik plan yta med klippt gräsmatta och ett 20-tal björkar som kan vara planterade, troligtvis i början på 2000-talet. Några fåtal tallar och yngre granar finns också inom området. I den östra delen är det högväxande gräs med inslag av vass intill ett öppet dike. Här förekommer igenväxningsvegetation i form av björk, asp och tall samt någon gran.
Ekosystemtjänster
För att nå en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning har elva övergripande utvecklingsstrategier tagits fram i Nyköping kommuns Översiktsplan för 2040. I strategi nr 11 - Utveckla, stärk och bevara naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster, anges att kommunen ska utveckla och bevara ekosystemtjänster. För att uppnå detta görs följande ställningstaganden:
- Natur- och vattenområden ska finnas i tillräcklig omfattning och kvalitet för att kunna bidra till ekosystemtjänster.
- Vid exploatering av grönområden ska områdets ekosystemtjänster identifieras, värderas och ersättas eller kompenseras.
- Planeringen ska eftersträva mångfunktionella ytor och stärka förutsättningar för synergieffekter, ekologiska såväl som sociala.
Kommunen har kartlagt samtliga identifierade ekosystemtjänster i planområdet med hjälp av verktyget grönytefaktor för stadsdelar i QGYF. Grönytefaktorn mäter ett genomsnittligt värde för hela planområdets yta och de olika delområdena inom planen får ett värde beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten, rekreationen och för den lokala dagvattenhanteringen.
De ekosystemtjänster som har påträffats under inventeringar tillsammans med kommunens ekologer anges nedan. Planområdet i sin helhet har en grönytefaktor på 2.65. Kortfattat så levererar området ett antal reglerande ekosystemtjänster såsom infiltration tack vare den grästäckta markytan, skugga från träd och ytor för aktiviteter.
Biologisk mångfald:
- K3: Bevarad övrig natur inom lanskapssamband.
Dagvatten- och skyfallshantering:
- K18: Vattenytor och vattenstråk som används för rening och fördröjning av dagvatten.
- K19: Genomsläpplig vegetationsklädd naturyta.
Mikroklimatreglering:
- K25: Halvöppen vegetation, minst två vegetationsskikt.
- K26: Öppen vegetation, ett vegetationsskikt.
- K28: Lövskugga från träd.
Pollination:
- K30: Pollinatörsgynnande yta.
Bebyggelse
Inom planområdet finns det en bensinstation vars verksamhet lades ner 2015. Stationsbyggnad och bilverkstad uppfördes i början av 1960-talet och verksamheten har sedan dess byggts ut med butik- och lagerlokal. Byggnaderna har sedan 2015 förfallit och drabbats av stora vattenskador vilket har lett till att byggnaderna behöver rivas.
I januari 2022 förvärvade Nyköpings kommun fastigheten med bensinstationen, Nälberga 2:2, med avsikten att riva byggnaderna och sanera marken i syfte att kunna tillåta en annan markanvändning på platsen. Annan markyta i Tystberga är planlagd för drivmedelsverksamhet.
Utöver bensinstationen består marken inom planområdet främst av parkmark. En asfalterad vändslinga för buss är belägen i nordöstra delen av planområdet och är en funktion som måste finnas kvar på platsen.
Trafik
Planområdet nås idag från Stationsvägen-Dramatörvägen i norr och Björkvägen-Revyvägen i väster. Norr om planområdet går Stationsvägen som utgör den naturliga entrén in till Tystberga och är det centrala tråket i orten. Under de dialoger som genomfördes tidigt under planprocessen framkom att de flesta av ortens viktigaste målpunkter, såsom livsmedelsbutik, café och restaurang, ligger längs Stationsvägen.
Längs den del av Stationsvägen som passerar planområdet råder hastighetsreglering om 40 km/h. Separerad gång- och cykelbana löper parallellt med såväl Stationsvägen som Björkvägen. Ett avskiljande dike löper emellan vägbanan och GC-banan. Den separerade gång- och cykelbanan fortsätter in i Tystberga och vidare sydöst mot Tystberga skola, och erbjuder därmed säkra skolvägar med få konfliktpunkter. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT-talet) längs Stationsvägen är 1718 fordonsrörelser/dygn.
Tystberga busshållplats ligger inom planområdet och trafikeras av linjerna 555, 557, 656 och 710. Bussarna går i båda riktningar, både mot Nyköpings tätort, men även mot Vagnhärad/Trosa och Studsvik. Hållplatserna i båda riktningar måste finnas kvar och bussar måste kunna vända i båda riktningar.
Genom bostadsområdet söder om planområdet går en grusad gångväg som fortsätter mot bebyggelsen i sydvästra Tystberga.
Kulturmiljö
Det finns inga utpekade kulturmiljövärden eller påträffade fornlämningar inom planområdet .
Sociala aspekter
I Tystbergas tätort bor ca 900 personer. Befolkningssammansättningen är i stora drag i linje med kommunens befolkningssammansättning. Andelen äldre (65+) är dock något högre än genomsnittet medan andelen i åldersgruppen 16-24 är lägre jämfört med kommunen i stort. Inflyttningen är något större än utflyttningen, år 2020 flyttade 146 personer till Tystberga medan 126 personer flyttade från orten.
Under de dialoger som ägde rum inom ramen planarbetet så framkom det att flera platser i Tystberga upplevs som otrygga i dagsläget. Allmänt tillgängliga mötesplatser är få i antalet och är av bristande kvalitet. Ortens lekplatser lyftes exempelvis av barn och unga som dåligt övervakade och upplysta.
Service
I Tystberga finns betydelsefull lokal service i form av livsmedelsbutik, skola (F-6), grupp- och serviceboende, äldreboende, räddningstjänst, återvinning och restaurang. 6,5 kilometer nordöst om Tystberga ligger Ökna jordbruksgymnasium.
Under de dialoger som genomfördes vid planarbetets uppstart betonades att planområdet ligger längs ett centralt servicestråk i orten. Flera servicefunktioner och viktiga målpunkter för de boende i orten ligger i nära anslutning till planområdet, se Bild 1. Det är även lätt att ta sig från planområdet till närliggande skolor, fritidsaktiviteter och mötesplatser.
Geotekniska förhållanden
Enligt jordartskartan från SGU utgörs planområdet av täta jordarter (lera). Detta innebär att förutsättningarna för infiltration av dagvatten är begränsad. Västerut består området i huvudsak av morän och i norr och söder finns inslag av isälvssediment (sand, grus och sten). Morän och speciellt isälvsavlagringen har högre infiltrationsförmåga än lera (se Karta 1).
Inom planområdet finns ett utpekat område med förutsättningar för skred i finkornig jordart (se Karta 2). Risken för skred gäller i huvudsak för området norr om Stationsvägen. Detta beror på jordarten och sluttningen vid fastigheten Nälberga 1:26 norr om planområdet, samt på grund av höjdskillnaden kring vattendraget genom fastigheten Nälberga 1:13. För det aktuella planområdet och inom Nälberga 1:141 råder viss skredrisk för området närmast vattendraget ut mot Stationsvägen, men i övrigt är marken platt, och kommunen ser inte att vattendraget har en sådan storlek att det skulle kunna uppstå höga flöden som eroderar kanterna eller skapar ökad vattenmättnad i någon större omfattning. Finkorniga jordarter är mer skredbenägna än friktionsjordar, men med tanke på de små höjdskillnaderna bedömer kommunen riskerna för rotationsskred eller släntskred som mycket små. En geoteknisk bedömning inför val av grundläggningsmetod behöver dock göras i projekteringsskedet.
Planområdet är utpekat som lågriskområde för radon.
Hydrologiska förhållanden och dagvattenhantering
Marken inom planområdet är flack med lokala lågpunkter. Planområdet ligger låglänt då det runtom området finns ett berg i väst och mindre höjder i söder och norr. Nordväst om planområdet finns en sänka genom vilken planområdet avvattnas. Österut finns en flack åker med samma nivå som inom planområdet (se Karta 1). Genom planområdet löper idag ett antal diken som avleder vatten från stora delar av Tystberga. En tolkning av kända flödesriktningar och dimensioner i nätet kan ses i Karta 2. Stora delar av Tystberga och närliggande åkrar avvattnas genom planområdet, uppskattningsvis mellan 59-82 hektar. Vattnet leds i diken som kulverteras under Dramatörvägen och leder vidare norrut. De flöden som leds via ledningar till planområdet är större än den utgående kapaciteten. Därtill tillkommer ytlig avrinning. I och med att marken består av lera är möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ytterst begränsat.
Planområdet har Sibbostäk som recipient, som i sin tur mynnar ut i Sibbofjärden. Dessa recipienter har måttlig respektive dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. De kräver båda förbättringsåtgärder i form av reducering av fosfor och kväve.
I Nyköpings kommun eftersträvas en långsiktigt hållbar dagvattenhantering då risken för översvämning i samband med mer extrema regn förväntas öka på grund av pågående klimatförändring. Kommunen saknar en antagen dagvattenstrategi, men dagvattenhanteringen ska ske på ett hållbart sätt och inkluderas i kommunens planprocess. Vidare ska föroreningssituation och recipientens känslighet utifrån aktuella miljökvalitetsnormer (MKN) styra dimensionering och utformning av dagvattensystem.
Strandskydd
Kommunens ekologer har studerat historiska kartor och kommit fram till att strandskydd inte råder eftersom det inte tydligt framgår att dikena inom planområdet (markerade med blått och rött i Karta 1) har naturligt ursprung.
Dikena, som hänger samma genom kulvert under befintlig bebyggelse och därmed är ett och samma, har funnits över lång tid och länge avvattnat åkermark. Diket ansluter till ett större huvuddike som senare mynnar i Sibbofjärden (se Karta 2). Historiska kartor visar att både det aktuella diket och huvuddiket löper eller har löpt genom öppna brukade marker under väldigt lång tid (se Karta 3 och 4). Att de framställs som väldigt raka i kartunderlaget tyder på att de är grävda diken där det tidigare varit våtmarksområden i den naturliga lågpunkten i landskapet.
Utifrån kartunderlaget går det inte att utesluta att dikena inom planområdet är grävda för att öka produktionen på åkermarken och leda bort vatten från bebyggelse och vägar. Därmed råder inte strandskydd för det aktuella diket.
Bilder:
- Karta 1. Flygfoto (nutid) som visar de aktuella dikena, markerade med blått och rött. Dikena hänger samman med kulvert under bebyggelsen.
- Karta 2. Dagens terrängkarta som visar att efter att diket passerat i kulvert genom Tystberga löper genom åkermark och ansluter huvuddiket i höjd med Rosenlund.
- Karta 3. Ekonomiska kartan från 1960 som visar hur diket löper genom åkermark, bebyggelsen i Tystberga och sedan norrut genom åkermark i raka diken och ansluter huvuddiket i höjd med Rosenlund.
- Karta 4. Generalstabskartan från 1908 visar att ett dike avvattnat åkermarken till huvuddiket som sedan löper söderut förbi Stångby och mynnar i Sibbofjärden.
Buller
Planområdet domineras främst av buller från biltrafiken på Stationsvägen och tågtrafiken på Södra Stambanan. Enligt förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader, och de ändringar som presenteras i förordning 2017:359, gäller följande riktvärden för buller från spårtrafik och vägar. Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida:
- 60 dB(A)ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
- 50 dB(A)ekvivalent ljudnivå samt 70 dB(A)maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Enligt förordning (2017:359) så gäller för en bostad om högst 35 kvadratmeter, i stället för vad som anges i första stycket, att bullret inte bör överskrida 65 dB(A)ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.
Om den ljudnivå som anges i punkterna ovan ändå överskrids bör:
- Minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dB(A)ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och:
- Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Om den ljudnivå på 70 dB(A)maximal ljudnivå som anges i föregående stycke ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dB(A)maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
Risk för olyckor
Ca 200 meter öster om planområdet, längs med Stationsvägen, finns en planlagd yta för drivmedelsförsäljning. I dagsläget bedrivs ingen sådan verksamhet på fastigheten, men kommunen anser att det är en potentiell riskkälla då en sådan verksamhet skulle kunna etablera sig på fastigheten i framtiden.
En eventuell bensinstation hade medfört en risk för brandfarliga vätskor. Den del av Stationsvägen som passerar planområdet är även en utpekad sekundärled för farligt gods. I dagsläget finns dock inga dokumenterade målpunkter i närområdet för denna typ av transporter bortsett från en fåtal bränsletransporter till närliggande gårdar. Studsviks verksamheter har uppgett att deras transporter passerar planområdet när väg 219 är avstängd, men det finns inga uppgifter om att detta återkommande sker.
Utöver Stationsvägen är Nyköpingsbanan en närliggande riskkälla. Järnvägen ligger ca 90-100 meter norr om planområdet. Dessa två riskkällor har beaktats i riskutredningen som beskrivs i nästa kapitel (Konsekvenser av planens genomförande).
Markföroreningar
Lantmäteriets historiska ortofoton visar på att området har använts som odlingsmark. Enligt uppgifter från länsstyrelsernas nationella databas över potentiellt förorenade områden (EBH-stödet) har en cistern innehållandes bekämpningsmedel stått på platsen från 1940-tal och fram till 1961. Vid intervjuer med boende på platsen har det framkommit att cisternen rostade sönder innan den avlägsnades. Ungefärligt läge finns markerat i Karta 1.
Teknik
Vatten- och avlopp
Nyköpings vatten är huvudman för vatten- och avloppsledningarna i Tystberga. I Tystberga finns kapacitet i såväl vattenverk som reningsverk för ett tillskott på nya bostäder och verksamheter. Dock finns det vissa tekniska brister som på sikt behöver åtgärdas, som problem med ovidkommande vatten och trånga sektioner i vattenledningsnätet. Innan marken markanvisas behöver anslutningsmöjlighet till VA säkerställas.
I Tystberga råder även lågt vattentryck i befintliga brandposter som understiger kraven vid släckningsarbeten. Kommunen arbetar i dagsläget fram en brandvattenstrategi där frågan behandlas strategiskt. Tills vidare föreslås släckningsarbeten lösas på samma sätt som idag, där mer vattenresurser skickas ut till orten. Släckningsarbeten får även stöttning av det lokala värnet inom orten.
Avfall
Varje enskild fastighetsägare uppmuntras till att källsortera och återvinna sitt avfall. Miljöbodar kan uppföras inom kvartersmark för bostadsändamål. Närmsta återvinningscentral ligger ca 200 meter från planområdet, söder om Södra stambanan.
El & tele
Vattenfall har telenät i Tystberga. Anslutning är möjlig. Kontakt med ledningsägare fordras.
Fiber
Gästabudstaden har dataledningar i Tystberga. Anslutning är möjlig. Kontakt med ledningsägare fordras.