Natur och ekosystemtjänster

I och med att fler ytor inom planområdet hårdgörs och tas i anspråk behöver kvalitén på grönytorna inom planområdet öka. I och med att grönytorna krymper behöver fler ekosystemtjänster samsas om samma ytor. Då en uttalad ambition med planen är att skapa en ny, grön stadsdel har kommunen använt sig av verktyget QGYF för att beräkna grönytefaktorn även på planförslaget. Nedan följer ett antal rekommendationer för att bibehålla en grönytefaktor på minst 2.65 vid planens genomförande.

Allmän plats

För allmän platsmark föreslås ett antal åtgärder som ökar kvaliteten på grönytorna då de minskar i storlek i och med planförslaget.

• För parkytorna ut mot Stationsvägen i väster och runt det befintliga diket så försvinner natur- och parkytor för aktiviteter. För att kompensera denna förlust så föreslås åtgärder i form av fler träd och buskar som bidrar till en varierad, artrik miljö. Delar kan med fördel lämnas som äng och brynsmiljö.
• I den nya stadsdelsparken försvinner inga befintliga ekosystemtjänster mer än att ytorna minskar på grund av tillkommande bebyggelse. För att kompensera detta föreslås ökade möjligheter till aktivitet och rörelse, pollinerande träd och växter, samt ett val av växter som bidrar till värden för stadsbilden.
• I naturområdet och runt det befintliga diket ska befintliga träd sparas i så stor utsträckning som möjligt. Diket som löper genom området föreslås anpassas för att kunna hantera stora dagvattenvolymer. Föreslagen grillplats bidrar till rekreativa värden och den befintliga ängsmarken optimeras för ökad artrikedom.

Kvartersmark

Analysen av grönytefaktor visar på behovet av att tillföra gröna kvaliteter även på kvartersmark. Detta som konsekvens av att gröna ytor tas i anspråk för bebyggelse och hårdgjorda ytor. Grönytorna ska vara tillräckliga i sin utbredning och bidra till goda boendemiljöer, gynna dagvattenhanteringen, en god ljudmiljö och social samvaro.

• Hårdgörandegraden inom kvartersmarken regleras med hänsyn till dagvattenutredningen till 0,5. Detta innebär att resterande ytor säkras för planteringar och infiltrering av dagvatten. Växtligheten i de privata gårdsrummen och trädgårdarna stärker den biologiska mångfalden och bidrar till en bättre luftkvalitet.
• Genom att minska hårdgörandegraden, genom exempelvis uppfarter i grus/gräsarmerad betong eller om gröna tak anläggs, så ökar grönytefaktorn inom kvartersmarken. Om gröna tak (ca 100 mm) anläggs kan upp till 50% av årsvolymen av dagvatten magasineras, enligt Svenskt Vattens publikation P110.
• För att planen inte ska bidra till en för låg grönytefaktor, och därmed riskera bristande kvaliteter i den framtida utemiljön, krävs att kvartersytorna har minst två vegetationsskikt (d.v.s. både träd och buskar/perenner/gräs), genomsläpplig vegetationsklädd naturyta (på minst 50% av kvartersmarken), grönskande gårdar som visuellt ger intrycket av en grön stadsbild och odlingsmöjligheter.

Dagvattenhantering och miljökvalitetsnormer

Stora ytor avvattnas genom planområdet vilket innebär både en översvämningsrisk, men också en möjlighet till att bidra till en hållbar dagvattenhantering i Tystberga. För att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för Sibbostäks och Sibbofjärdens avrinningsområden behöver belastningen av näringsämnen i form av kväve och fosfor minska. Det går inte att bestämma vattenflöden eller vilken teknik som ska användas för att reglera dagvattnet, däremot kan föreslagna åtgärders fysiska utbredning regleras i planbestämmelserna, som t.ex. en damms utbredning och djup, vilket indirekt reglerar flödena.

Till detaljplanen har Ramboll genomfört en dagvattenutredning. Dagvattenutredningens flödes- och fördröjningsberäkningar baseras på beräkningsmetoder från Svenskt Vattens publikation P110 och aktuella krav där flöden vid ett 20-årsregn ska fördröjas lokalt innan det passerar utloppet norrut. I utredningen har ett antal olika lösningar undersökts. En lösning som har undersökts närmare är anläggandet av 2 st dagvattendammar som är dimensionerade för att rena de ytor som avvattnas genom planområdet. Dammarna syftar således till att minska Tystbergas utgående belastning av näringsämnen och andra föroreningar. Denna systemlösning hade kunnat minska hela mängden fosfor och kväve som lyfts i recipientens åtgärdsförslag. En sådan lösning är dock kostsam och kräver ytterligare investeringar.

Ett alternativ är att anpassa multifunktionella skyfallsytor runt det befintliga diket, som kan fördröja en volym på 700-900 m3 i öst och 300-500 m3 i väst. Detta alternativ ger dock inte samma positiva effekt på MKN för Sibbostäk, men är mindre kostsam. De ytanspråk som krävs för åtgärden säkras i detaljplanen via markanvändningarna Park i väster och Natur i öster. Utformningen och höjdsättningen av dessa ska detaljstuderas i kommande projektering, hänsyn ska då tas till befintliga träd i området. En principskiss på hur en sådan höjdsättning ser ut visas i Bild 2. Särskilt inom naturområdet bör så många träd som möjligt bevaras. Detaljplanen möjliggör för både dammar och multifunktionella skyfallsytor runt det befintliga diket.

För ny lokalgata väst om Dramatörvägen föreslås att denna anläggs med tvärfall norrut och avvattnas via ett uppsamlande dike. I plankartan har den nya lokalgatan en bredd på 5 meter, vilket inkluderar dessa ytor för dagvattenhantering.

För att säkra en hållbar dagvattenhantering i området har följande planbestämmelser lagts in i plankartan:

• Ytanspråken som krävs för anläggandet av dagvattendammar eller skyfallsytor har säkrats genom markanvändningarna Park och Natur.
• En allmän planbestämmelse om att 50% av ytan ska vara genomsläpplig.

Skyfall

Två framtida 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 har studerats i dagvattenutredningen. Ett med 6 timmars varaktighet och ett med 10 minuters varaktighet. Analysen ger en översiktlig bild av rinnvägar, lågpunkter och potentiellt översvämningskänsliga områden i samband med skyfall.

Karta 1 visar flödesvägar och uppfyllda lågpunkter vid ett 100-årsregn. En betydande lågpunkt är belägen i det östra parkområdet. Lågpunkten har en volym om 1660 m3 och bräddar ut mot Dramatörvägen i sydväst. Området längst i väst är även det utsatt för skyfall då området är instängt. Den nuvarande skyfallssituationen är därmed inte god. Kommande åtgärd för dagvattenhantering måste kunna hantera stora skyfallsvolymer som förbättrar situationen för ett större område än enbart planområdet.

Ny bebyggelse ska skyddas genom en god höjdsättning. Ett krav enligt PBL är att nivån på färdigt golv anläggs över nivån för ett 100-årsregn. Detta regleras med en nivå på färdigt golv på 18 meter över nollplanet. Höjderna anpassas för att säkerställa avrinning från byggnad. För att säkerställa detta rekommenderas minst 5% fall 3 m från fasad, vilket skapar ett behov av en minsta nivå på ca 15 cm ovan gata. Ytor för att hantera stora skyfallsvolymer säkerställs i planen genom markanvändningarna Park och Natur. Föreslagna åtgärder gör att översvämningsrisken minskar. Detta kan anordnas i form av dammar eller svackdiken som kan utformas som en multifunktionell skyfallsyta (se Bild 2). Dessa har kapacitet att fördröja nuvarande, uppskattade, skyfallsvolymer inom planområdet. För att säkra en hållbar skyfallshantering i området har följande planbestämmelser kompletterat plankartan:

• Planbestämmelse om att lägsta nivå på färdigt golv anpassas till befintliga gatunivåer för att säkerställa avrinning från byggnad med minst 5% fall 3 m från fasad, vilket innebär ett säkerhetsavstånd på minst 15 cm i förhållande till gata. Detta kan innebära att marken behöver höjas inom delar av planområdet.

I kvarteret längst västerut finns en lågpunkt där dagvatten idag kan stå högt. Denna yta anses olämplig för ny bebyggelse och bör istället anordnas som en samordnad parkeringslösning eller dylikt. Detta regleras med bestämmelsen

• Marken får inte förses med byggnad.

Omgivningsbuller

En bullerutredning har tagits fram inom ramen för detaljplanen. Trafikbuller från Stationsvägen samt tågtrafik längs med Nyköpingsbanan och kommande tågtrafik längs Ostlänken har särskilt beaktats i utredningen. Beräkningarna av trafikbuller har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik (Naturvårdsverket rapport 4653) och spårburen trafik (Naturvårdsverket rapport 4936). Både trafikdatan för vägtrafik och trafikdatan för järnväg har räknats upp för prognosår 2040. Trafikdatan för järnväg har stämts av med Trafikverket.

Bullerutredningen visar att de beräknade ljudnivåerna från väg- och järnvägstrafiken klarar riktvärdena för trafikbuller vid bostadsbyggande. Beräknade dygnsekvivalenta ljudnivåer i planområdet beräknas som högst till 57 dB(A) vid fasad och därmed klaras riktvärdet 60 dB(A) vid fasad vilket innebär att nya bostäder kan uppföras utan ljudkrav enligt Förordning 2015:216. Möjligheterna anses även goda för att anordna en egen eller gemensam uteplats där riktvärdena 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå kan klaras (se Karta 1).

De maximala ljudnivåerna från järnvägstrafik överskrider 70 dB(A), dock enbart inom en begränsad del av planområdet (se Karta 2). Ljudnivåerna kommer från godstågen som passerar 4 gånger per dygn. Detta innebär att riktlinjerna hålls som säger att den maximala ljudnivån får överstiga riktvärdet på 70 dB(A), men dock inte mer än 10 dB och max 5 ggr/timme under dagtid.

Risk för olyckor

Planförslaget innebär ett avsteg från Länsstyrelsen Sörmlands riktlinjer för ny bostadsbebyggelse inom 150 meter från sekundärled för farligt gods. Genomförd riskanalys visar dock på att en placering av bostäder nära Stationsvägen är möjlig. Riskbedömningen belyser att riskerna från Stationsvägen och Nyköpingsbanan är acceptabelt låga var för sig, och kräver således inte några riskreducerande åtgärder. Den sammanvägda risken hamnar dock inom ALARP-området, vilket innebär att vissa riskreducerande åtgärder krävs (se Bild).

Trots att det i dagsläget inte finns någon drivmedelförsäljning i området så är den mest riskfyllda situationen kollisioner med tankbilar. Även om Riskbedömningen påvisar att sannolikheten för en olycka med farligt gods är låg reglerar detaljplanen likväl att:

• Byggnader får inte uppföras närmare än 15 meter från Stationsvägen. Ett parkstråk separerar ny bebyggelse från Stationsvägen. Avståndet på 15 meter har ritats från Stationsvägens vägkant.
• Uteplatser och balkonger ska i huvudsak riktas söderut.
• b1 - Fasader ska utföras i obrännbart material och uppfylla brandteknisk klass EI 30. Detta gäller de fasader inom 40 meter från Stationsvägen.
• b2 - Bostadshusens taktäckning och takfot ska utföras i obrännbart material.
• Entréer ska finnas i riktning vänd från Stationsvägen.

Riskutredningen pekar även på behovet av ett avåkningsskydd utmed Stationsvägen som minskar risken för avåkningen och att detta bör utformas av gatuingenjör. Kommunen har analyserat platsen och konstaterar följande:

• Sträckan för yrkestrafik har låg hastighet (40 km/h), god sikt och lugn trafikrytm, vilket gör att kommunen har svårt att se behovet av ett avåkningsräcke. Det finns inte heller några målpunkter på respektive sida om vägen som gör att vägen korsas i någon betydande utsträckning.
• Hastigheten är sänkt vid passagen över järnvägen, vägen sluttar därefter nedåt vid nerförsbacken in till Tystberga och följs av en vänstersväng in till orten. Hastigheten är dock låg och denna del av vägen är redan förstärkt med ett avåkningsräcke. Tung trafik har annars möjligheten att fortsätta rakt fram på vägen nerför backen om det skulle behövas.

Kommunen anser därför att avåkningsräcken inte anses nödvändigt i större utsträckning än vad som redan finns på platsen. Om ett räcke ändå anses behövas är den rimligaste åtgärden i så fall vore att se över det befintliga räcket och möjligtvis förlänga det något i kurvan in till Tystberga. Det befintliga räcket har dock fungerat på ett tillfredsställande sätt hittills.

Riksintressen

Ett genomförande av planen bedöms inte påverka något riksintresse negativt. Detaljplanen har tagit hänsyn till ett eventuellt genomförande av en ny tågstation längs med Södra stambanan. Om ett tågstopp skulle byggas och Tystberga utvecklas söderut, likt aktuellt planförslag, skulle det innebära att det nya tågstoppet får en centralt belägen plats i Tystberga. Gångstråket söderut leder då direkt till stadsdelsparken, torget och busshållplatsen. Detta skapar en välkomnande miljö för framtida tågresenärer, samt goda förutsättningar för hållbart resande.

Markföroreningar

Provtagningar inom planområdet har visat att läckage från cisternen norr om Stationsvägen inte har påverkat de övre delarna av marken. Föroreningar har dock påträffats i grundvattnet och informationen har delgetts kommunens tillsynsmyndighet.

Vid markprovtagningen har enstaka metaller samt PAH påträffats med halter över riktvärdet för känslig markanvändning (KM) i fyra av fem provpunkter. Kartan visar de ämnen som överskrider riktvärdet för KM i respektive provpunkt. Det går inte att utesluta att påträffade halter av metaller härrör från naturliga halter i torrskorpeleran.

Utredningen fastställer att det finns ett behov av sanering, och rekommenderar att ytterligare markundersökning av området bör genomföras med syfte att avgränsa den påträffade föroreningen i mark inför exploatering. Inför schaktning bör en 28 §-anmälan enl. Miljöbalken upprättas och skickas in till tillsynsmyndigheten. Massorna som inte ska återanvändas ska skickas till en godkänd mottagningsanläggning, med transportör som har erforderliga tillstånd.

Fastigheten Nälberga 2:2, som idag utgörs av en bensinmack, håller i dagsläget på att rivas inför kommande marksanering.